HVESTA

Hvesta visar Vetlandas dåvarande järnvägsstation cirka 1900, med hjälp av 3D-grafik. Nedladdningar (Linux,Windows,Android) kan göras HÄR.

ÅNGKRAFT

Tämjandet av ångkraften är en lång historia, vilken inkluderar namn som Heron, von Guericke, Papin, Calley, Triewald, Newcomen, Smeaton, Polsunov, Watt, Trevithick, Mallet och Schmidh. Samt givetvis många fler, kända och okända.

Till en början användes nästan alltid ångmaskiner till att pumpa vatten, ofta i gruvor. Att få fram cylindrar av god kvalitet var ett återkommande problem. Tekniken hämtad från tillverkningen av kanoner saknade tillräcklig precision. Man fick fila och mejsla loppen, därtill täta med läder o vatten. För att bygga med kvalitet behövdes maskiner som svarvar, fräsar o arborrverk. En av den senare typen byggdes av John Smeaton. Vilket höjde verkningsgraden direkt med 50%. Totalt var dock ångmaskinens effektivitet, fortsatt ganska låg.

Första riktiga loket som rörde sig på räls konstruerades av Trevithick 1804. Det var dock för tungt, saknade fjädring samt slet ut rälsen i snabb takt. I oktober 1829 hölls en tävling för lok vid Rainhill (England). Ericssons Novelty visade störst potential, men gick sönder. Segraren Rocket (Stephenson) kom upp i nästan 60 km/t. Detta blev på ett sätt startskottet för byggandet av järnväg i flertalet länder.

SVERIGE

Förstlingen var passande nog det första svenskbyggda loket. Det kom 1847 och följdes av Fryckstad samt Norberg. Alla tre byggda på Munktells verkstäder. Förstlingen hade dock en del barnsjukdomar och kom troligen inte i tjänst före 1853. Loket har numera återuppstått som en fungerande replika. 1856 inköptes ett begagnat lok utifrån, kallat Norden. Det är troligen det äldsta som använts här.

Detta år inleddes på riktigt järnvägstrafik i Sverige. På 1850-talet beslutades också att stambanor skulle vara nationella, men bibanor kunde vara privat finansierade. Denna regel modifierades något fram emot 1870-talen. Den internationella krisen för järnvägen (1878-79), fick dock de företagen till att söka statligt stöd. I slutändan kom SJ att dominera. SJ leddes i början av Nils Ericsson (bror till John).

Från 1920-talet kom stambanorna att elektrifieras i snabb takt. Tack vare vattenkraften. 1942 kunde man åka från Riksgränsen till Ystad (över 200 mil), helt med hjälp av el. Ungefär vid denna tid var också den totala längden på järnvägsnätet som störst.

HVETLANDA 3D

Vetlanda stavades Hvetlanda före reformen 1906, om nu någon undrar. När det gäller järnväg, var och är, staden snarast en avkrok. För att förbinda Vetlanda med SödraStambanan, byggdes ett spår till Sävsjö 1884. Stationshuset i Vetlanda lär väl ha rests till dess. Senare byggdes även sträckan till Nässjö, vilken fortfarande är i bruk. Nässjö, då som nu, en viktig järnvägsknut.

Det första loket beställdes från Motala verkstad 1884. Namnet blev som platsen (med H). Det använde i lokal trafik till 1911. Transporter i olika kalkbrott blev sedan arbetet fram till 1953 (skrotat 1955).

3D-grafiken här ska visa stationen och loket Hvetlanda cirka 1900. Färgsättning är baserad på några äldre foton och är inte avsedd att framstå som exakt. Dörren och fönstren på den lägre delen är gissningar. De kort jag sett från den vinkeln är från 60-talet, då stationen var ganska modifierad. Den revs 1965. Efterföljarna är inte mycket att orda om.

TILLBAKA

© Jan Lindström 2020-2024