LAVEN
Den här märkliga byggnaden restes i Ädelfors utanför Vetlanda i Småland. 3D-modellen i detta program skall någorlunda visa laven över Adolf-Fredriks gruva. En lave är en träbyggnad över gruvans ingång. Här även kallad uppfodringsverket. Då syftandes på maskineriet inuti.
GULD I SIKTE
Runt Vetlanda i Småland finns ett flertal gruvområden. De var väl oftast, i modern mening, inte särskilt produktiva. Störst var Kleva som producerade koppar, senare nickel. Det här handlar om Ädelfors guldgruva.
Platsen är känd som Diwgaforss från slutet av 1400-talet. Senare benämnd Gyafors. Gya lär betyda gjuse (Fiskgjuse). Enligt viss uppgift lär en Henrik Leyen ha upptäckt fyndigheter redan 1581. Detta ledde troligen inte till någon brytning. 1738 stötte skogvaktaren Nils Stenberg och bonden Germund Jonsson, på något som de trodde var mässing. Materialet sändes på analys till Stockholm. Resultatet blev 10 lödiga marker + 2 lod guld. Därtill 2 2/3 lod silver. Mark var en valuta 1536-1766. Lod var ett viktmått. Lödig = värd sin vikt i lod. Fyndet väckte uppmärksamhet, och en delegation anlände till platsen. Vilket medförde att ytterligare fynd kom i dagen.
Kungen proklamerade att Gyafors skulle döpas om till Ädelfors. Ett bolag döpt till Ädelfors Societeten skapades. Bolaget bytte ägare och övertog även Kleva. Stenberg o Jonsson erhöll 2000 daler för sin upptäckt.
BRYTNINGSTID
Brytning påbörjades i maj 1739. Bolaget tröttnade rätt fort och Kronan tog över redan 1743. Äldre produktion kom att ge 1-2 kg per år. 1741 besökte Carl von Linnè både Kleva och Ädelfors. 1801 arrenderade staten ut gruvan men återtog kommandot 1822. Två år senare kom ett beslut att avveckla verksamheten.
Runt 1870 försökte en Baron von Schulzenheim sig på en nystart, utan lycka. Strax efter köpte Lessebo Bruk det hela för en liten peng. 1890 påbörjades arbeten dock i mindre skala. En konsul Beiber drev sedan gruvan mera aktivt under 1896-98. Uppgifter om total produktion varierar, men kan vara cirka 222 kg. En ganska stor del av denna mängd tillkom under de senare åren, då mera moderna metoder användes. Området omfattar 330 hål och stollar (horisontella gångar). Guldet användes åtminstone under 1700-talet, till att slå dukater (mynt).
I vår tid har man som turist kunnat besökta Kleva gruva för att vandra i dess gångar. Samt vaska guld i Ädelfors. Man ska nog skänka dåtidens gruvarbetare en tanke, de fick säkert slita för brödfödan.
©Jan Lindström 2021-2024