Denna svårlärda metod bygger på att man i en svarv sätter upp en rund plåt (rondell) och en form att trycka den emot (patron). Materialet bearbetas sedan med ett handhållet verktyg, tills den når ned till formen. Kraften skall fördelas jämnt, annars brister lätt metallen. Vid mer avancerad tryckning, används formar som enbart ger stöd vid mindre partier. Ofta får man trycka delar i flera steg, med olika verktyg.

På bilden ovan är A svarvens transmission, B är formen (patronen) man skall trycka emot. C är ett mothåll (försättare) som håller plåten (rondellen) fast med tryck emot formen. Detta tryck skapas av dubbdockan, vars axel kan ses som D. Nummer 1 till 5 är sedan plåtens olika stadier på vägen mot ett föremål.

afTRYCK

Det som nu följer är hämtat från programmet afTRYCK, som du kan ladda ned HÄR. Det är valda delar som visas, vilket innebär att det inte finns något direkt länk från en bild till en annan.

HISTORIA 2
På mera säker grund kommer vi om trycksvarvning knyts till Romarriket. Man lär ha tryckt de legionärshjälmar som var av mässing, järn ska ha varit för tungt att arbeta med. Det kan också bero på med vilket kvalitet
man lyckas framställa plåt. Tryckning kräver bra material. Från början lär väl hjälmarna ha tillverkats genom drivning. Eftersom det var en massproducerad artikel, så var nog tryckningen ett stort steg framåt.

 
Det är känt att romarna drev andra maskiner med hjälp av vattenkraft. Så rent teoretiskt skulle tyngre tryckningar kunnat ha utförts, med sådan drivning.

HISTORIA 9
När vi nått fram till industrialismens dagar så möts vi av den från ovan drivna flatrems-svarven. Den var en produkt  av 1800-talet, men hängde med en bra bit in på följande  sekel. Anledningen till att man använde en centralt placerad  kraftkälla och sedan fördelade kraften genom transmissioner i  taket, var helt enkelt kostnadsskäl. Elmotorer,ångmaskiner  eller explosionsmotorer var dryga investeringar.
 
Bilden visar spindeldockan med olika stora remskivor. Från  vald löpte flatremmen upp mot högre höjder. Närsystemet blev  föråldrat så byggdes en del svarvar om och fick egen elmotor.

TRYCKNING 4
När en rondell (plåt) sättes upp i svarven hamnar den nästan alltid lite snett. För att justera detta så släpper man något på dubbdockans tryck, samtidigt som man knuffar rondellen till centrerat läge. Här kan man använda en stålstång eller dylikt.

 
För att minska friktionen behöver sedan materialet smörjas något. Ett bra smörjmedel ska vara tillräckligt fast så att det inte stänker. Är det för fast kan det klumpa ihop sig, vilket inte heller är bra. Mindre är ofta bättre än mer. Aluminium är förhållandevis lätt att trycka men har en knepig egenhet. Metallens strävhet gör att den lätt degar. Dvs. materialet flyttas under tryckningen och bildar små kullar o dalar. Patroner av aluminium kan av denna anledning vara olämpliga.

TRYCKNING 10
För att tillverka former som inte kan tillverkas i ett steg,  får man byta verktyg och fortsätta processen. Man har då  tryckt en del som kan träs över nästa patron. Denna kan  vara delbar eller avsedd för "tryckning i luften". Med det  senare avses att man till större eller mindre del arbetar  utan stöd av underliggande form (patron).De ytor som redan  fått sin slutgiltiga form behöver inte arbetas vidare.

UTRUSTNING 1
Trycksvarven är mera lik en kraftig träsvarv, än en ordinär  metallsvarv. Utmärkande drag är en rejäl dubbdocka samt det  lite speciella anhållet. Det senare har en rad med hål, vilka  är till för en flyttbar sprint. Denna används som stöd för  de handhållna verktygen.
 
Bilden visar en svarv med:
1- Spindeldocka/Transmissionshus
2- Patron (form att trycka emot)
3- Försättare (Håller plåten med tryck mot patronen)
4- Dubbdocka
5- Anhåll

UTRUSTNING 10
För att vika tillbaka en kant och därmed göra den tex. runt fyllig, så används ett vikstål. Dessa kan göras fasta eller vara försedda med en rulle. Bilden visar enbart den yttersta delarna av verktygen. Den högra har en rulle som är lagrad på en genomgående axel. Vid arbete så roterar den med kanten på materialet.

 
I övrigt så har dessa verktyg ett trähandtag ungefär som på tidigare nämnd utrustning. Man kan vika en kant med bara ett vanligt tryckstål eller med en träbit. Men kvaliteten blir nog bättre i längden med ett verktyg avpassat speciellt till detta.

SUPPLEMENT 1
Olika former gör jobbet mer eller mindre enkelt. Cylindern ser kanske inte svårare ut än konan, men är det, om man har höga krav på ytan. Detta beror på att det är förhållandevis lätt att se ojämnheter på en rak detalj. Konan är också lite lättare att trycka, beroende på att man får mer och mer stöd, ju längre fram i arbetet man kommer.

 
Korta former med stor anläggningsyta mot patronen är egentligen bland de enklare. Beroende på plåtens dimensioner kan de dock vara tunga att jobba med.

ORDLISTA SVENSKA-ENGELSKA

 Aluminiumplåt - Aluminium sheet
 Anhåll - Toolrest / -post
 Avgradning - Deburring
 Blankpolering - Smooth grinding
 Bägare - Cup
 Centreringsverktyg - Centralizer
 Chuck - Jaw
 Dra fast - To tighten
 Driva - To batter
 Drivaxel - Axelshaft
 Dubb - Centre
 Dubbavstånd - Centre distance
 Dubbdocka - Tailstock
 Dubbhöjd - Pitch of centre
 Dubbhöjd över prisma - Centre height over bed
 Egg - Edge,Lip
 Falsfog - Lapjoint
 Fas - Bevel
 Fläns - Flange
 Fog - Lap,Joint  
 Friktion - Friction
 Förnicklad plåt - Nickle clad sheet
 Försättare - Follower
 Glapp - Play
 Grad - Burr
 Grovgänga - Coarse thread
 Gänga - Thread
 Gängstigning - The lead of the thread
 Hammra ut bucklor - To beat out bosses
 Handsmidd - Hand wrought
 Handtag - Handle
 Hantverkare - Craftsman,Artisan
 Härdning - Hardening
 Högergänga - Right hand thread
 Inställning - Adjustment
 Jämntjock - Of even thickness
 Kallbearbeta - To cold work
 Kanna - Jug
 Kant - Border,Edge
 Kapa av - To cut of  
 Klämma - Clamp
 Kona - Taper,Cone
 Kopparplåt - Copper sheet
 Konkav - Concave
 Konvex - Convex
 Krumcirkel - Calipers
 Kullager - Ball bearing
 Lagerhus - Bearing housing
 Lagerspel - Bearing play
 Legering - Alloy
 Ljusstake - Candlestick
 Lod - Solder
 Längdmått - Linear measure
 Lättbearbetad - Easy to work
 Löda - To solder
 Lödfog - Soldered seam
 Lödsyra - Acid flux
 Lödtråd - Soldering wire
 Mall - Templet
 Mattpolera - To flat polish  
 Metallblåsa - Flaw
 Metallskrot - Waste metal
 Metallspån - Shavings
 Metalltryckare - Metal spinner
 Mjukglödga - To soft anneal
 Mjuklod - Spelter solder
 Mjuklödd - Sweated tigether
 Montera - To put together
 Muttergänga - Female thread
 Mått - Dimension
 Mässingsplåt - Brass sheet
 Nit - Rivet
 Nysilver - Argentan
 Orundhet - Ovality
 Oädel metall - Base metal
 Patron - Mandrel
 Planskiva - Clamping plate
 Plåtvalsverk - Rolling mill
 Remskiva - Pulley
 Rondell - Metal circular blank  
 Rondellsax - Curve shears
 Roterande dubb - Tailstock live centre
 Skev - Warped
 Skägg - Burr
 Slaglödning - Brazing
 Slö egg - Blunt edge
 Smörjnippel - Nipple for grease gun
 Spänna fast - To clamp
 Stålplåt - Steel sheet
 Svarv - Lathe
 Svårbearbetad - Hard to work
 Söm - Seam
 Tallrik - Plate
 Tennplåt - Pewter sheet
 Tryckning - Spinning
 Tryckstål - Spinning tool
 Trycksvarvare - Metal spinner
 Trycksvarvning - Metal spinning
 Varv per minut - R.P.M
 Ädelmetall - Precious metal

TRYCKSVARVNING 1909 OCH 1912

Genom att klicka på länken  HÄR , så kan du studera ett till svenska översatt avsnitt ur boken METAL SPINNING PRINCIPLES OF THE ART, AND TOOLS AND METHODS USED (2:a utgåvan, 1912). Texten troligen skriven 1909 av C. Tuells. Samt även ett kapitel ur en annan bok, METAL SPINNING från 1909. Vilket verkar ha varit ett gott år för trycksaker i detta ämne. Författare var Fred D. Crawshaw. Originaltexterna finns i den engelska avdelningen.

TILLBAKA

©Jan Lindström 2015-2024